Kyrkomötet Motion 2007:90 av Levi Bergström och Iréne Pierazzi
Valen till beslutande organ i Svenska kyrkan

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar om följande ändringar i kyrkoordningen:

dels att 3 kap. 3 och 45–51 §§, 38 kap. samt 39 kap. skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna före 3 kap. 6 § och 4 kap. 24 § skall ha lydelse i enlighet med motionens bilaga,

dels att 2 kap. 4 §, 3 kap. 1, 2, 4, 6, 9, 14, 52, 53, 55 och 56 §§, 4 kap. 4, 6, 7, 10, 13, 16, 24 och 25 §§, 5 kap. 4 §, 33 kap. 2, 4, 10 och 11 §§, 37 kap. 31 och 51 §§ samt 47 kap. 1 § skall ha lydelse i enlighet med motionens bilaga,

dels att det skall införas två nya kapitel, 38 och 39 kap., av lydelse i enlighet med motionens bilaga.

Motivering

Svenska kyrkans interna demokrati och valsystem hänger tätt samman med förutsättningarna för att värna och utveckla den öppna folkkyrkan. Sålunda väcker frågorna engagemang och intresse i Kyrkomötet, som vid ett flertal tillfällen behandlat hur regelverket för valen till beslutande organ i Svenska kyrkan bör vara utformat. Till grund för detta ligger inte minst erfarenheterna av de två kyrkoval som hunnit äga rum sedan år 2000. För att få tillgång till en fördjupad analys av valen tillsatte Kyrkostyrelsen för några år sedan en utredning om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan. Förutom frågor kring de kyrkliga valen fick utredningen också ett antal andra frågor som varit ämne för motioner till Kyrkomötet, exempelvis biskoparnas ställning, att behandla.

Som en första etapp av det samlade utredningsarbetet gavs en expertgrupp i uppdrag att behandla vissa grundläggande och principiella aspekter på demokrati och delaktighet. Detta resulterade i betänkandet Demokratin är en successiv uppenbarelse, som kom i mitten av 2005. I oktober samma år beslutade Kyrkostyrelsen om utredningens andra etapp som till att börja med skulle behandla de kyrkliga valen. Till medlemmar i utredningsgruppen utsågs denna gång nio förtroendevalda och en biskop, som enligt direktiven, när det gällde de kyrkliga valen, hade att behandla alltifrån frågan om direkta eller indirekta val, ökat personvalsinslag och procentspärrar till utlandskyrkans delaktighet, särskild valkretsindelning och elektronisk röstning.

För att eventuella ändringar av regelsystemet skall kunna träda ikraft till kyrkovalet 2009 måste Kyrkomötet fatta beslut 2007. Som underlag för en kyrkostyrelseskrivelse avseende valen överlämnade utredningen den 31 oktober 2006 delbetänkandet Välja med förtroende (Svenska kyrkans utredningar 2006:2). Kyrkostyrelsen skickade ut utredningens förslag på bred remiss inom Svenska kyrkan. Samtliga församlingar, samfälligheter och stift i Sverige samt alla utlandsförsamlingar inbjöds att lämna remissyttranden. Cirka ettusen remissvar kom in. Remissammanställningen visade att utredningens samtliga slutsatser och förslag till ändringar av kyrkoordningen stöddes av en klar majoritet.

Trots att demokratiutredningens delbetänkande gällande de kyrkliga valen samlade sådant stort stöd bland församlingar, samfälligheter och stift, beslutade Kyrkostyrelsen vid sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet att inte avge någon skrivelse till höstens kyrkomöte. Att en sådan linje förespråkades av en majoritet, om än med minsta möjliga marginal, kom som en överraskning, i synnerhet som skrivelsen hade diskuterats ett flertal gånger såväl i Kyrkostyrelsen som i dess arbetsutskott. Tvärstoppet var dessutom totalt, eftersom ingen alternativ skrivelse hade förberetts av majoriteten under ledning av ordföranden. Följden skulle alltså bli att kyrkovalet 2009 sker enligt precis samma regelverk som 2005.

Vi motionärer menar att frågorna om demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan förtjänar en betydligt bättre behandling än så. I synnerhet som demokratiutredningen faktiskt hade lyckats uppnå enighet kring ett stort flertal av sina förslag, vilka dessutom fick stöd av en majoritet av de församlingar, samfälligheter och stift som valde att bidra till den demokratiska processen genom att avlämna remissyttranden. Att det sedan fanns andra punkter där enighet inte kunde uppnås, kan rimligtvis inte framstå som något att förvånas eller uppröras över för den som har följt debatten det senaste decenniet. Att demokratiutredningens förslag även på dessa punkter fick stöd av en majoritet av remissinstanserna är tämligen naturligt det också.

I stället för att göra som Kyrkostyrelsens majoritet – det vill säga försöka lägga locket på – vill vi genom denna motion ge Kyrkomötet möjlighet att i vederbörlig ordning behandla punkt för punkt i den av Kyrkostyrelsen bearbetade varianten av demokratiutredningens delbetänkande om de kyrkliga valen. Kyrkostyrelsen har hänsyn tagits till ett antal remissynpunkter. Vi är övertygade om att Kyrkomötet bearbetning kommer att leda fram till en god och långsiktigt hållbar helhetslösning, som förmår samla en ännu bredare majoritet. Förslagen i sin helhet framgår av bilagan Ändringar i kyrkoordningen.

De viktigaste förslagen kan sammanfattas på följande sätt:

♦ Eftersom samfälligheten är en samverkansform mellan de församlingar som bildar den skall samfällighetens beslutande organ utses i indirekta val av församlingarna.

♦ Det skall finnas ett genom direkta val utsett beslutande organ i alla församlingar. I församlingar med egen ekonomisk förvaltning skall alltid finnas kyrkofullmäktige. I församlingar som bildar en samfällighet skall finnas kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd.

♦ Valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen vid val till samfällda kyrkofullmäktige. Den som mister sin valbarhet på grund av flyttning till en annan församling inom samfälligheten får behålla sitt uppdrag i samfällda kyrkofullmäktige under resterande del av mandatperioden.

♦ Val till samfällda kyrkofullmäktige skall förrättas av församlingens kyrkofullmäktige eller av de valda ledamöterna i ett direktvalt kyrkoråd. Valnämnden skall ha ett övergripande ansvar för valet till samfällda fullmäktige i de valkretsar som består av flera församlingar. Mandaten fördelas så att varje församlings inflytande på sammansättningen av samfällda kyrkofullmäktige står i proportion till församlingens storlek.

♦ Valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen vid val till Kyrkomötet. Den som mister valbarheten enbart på grund av flyttning till ett annat stift skall dock få behålla sitt uppdrag som ledamot eller ersättare i Kyrkomötet under resterande del av mandatperioden.

♦ För att en nomineringsgrupp skall få något mandat i Kyrkomötet måste gruppen få minst 4 procent av rösterna i hela landet eller 12 procent av rösterna i en valkrets.

♦ Bestämmelserna om personvalsinslag vid direkta val ändras så att varje väljare får lämna högst tre personröster. Vid val till Kyrkomötet sänks spärren för när personligt röstetal får genomslag från åtta till fem procent av nomineringsgruppens röster i valkretsen.

♦ I stället för att alla kandidater själva skall skriva under ett intyg som ger nomineringsgruppen rätt att anmäla henne eller honom som kandidat skall den som anmäler kandidater skriftligen intyga att varje kandidat har gett sitt tillstånd.

♦ Det skall inte längre vara möjligt för dem som röstat före valdagen att ångerrösta i vallokalen.

♦ Det skall efter beslut av stiftsstyrelsen kunna finnas en gemensam expedition för förtidsröstning för flera pastorat inom en flerpastoratssamfällighet. Det skall ske en viss minskning av den tid som expeditioner för förtidsröstning måste hållas öppna.

♦ Stiftsstyrelsen skall senast den 1 juni under valåret fastställa grupp- och kandidatförteckning för varje valkrets över de nomineringsgrupper som har registrerat gruppbeteckning och anmält kandidater.

Umeå och Stockholm den 14 respektive 16 juli 2007

Levi Bergström (s) Iréne Pierazzi (s)

Bilaga 1

Ändringar i kyrkoordningen

Härigenom beslutas i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1)

dels att 3 kap. 3 och 45–51 §§, 38 kap. samt 39 kap. skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna före 3 kap. 6 § och 4 kap. 24 § skall ha följande lydelse,

dels att 2 kap. 4 §, 3 kap. 1, 2, 4, 6, 9, 14, 52, 53, 55 och 56 §§, 4 kap. 4, 6, 7, 10, 13, 16, 24 och 25 §§, 5 kap. 4 §, 33 kap. 2, 4, 10 och 11 §§, 37 kap. 31 och 51 §§ samt 47 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas två nya kapitel, 38 och 39 kap., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. Församlingens uppdrag

Ansvarsfördelningen

4 § Beslutanderätten i en församling utövas av kyrkofullmäktige, på kyrkostämman eller av ett direktvalt kyrkoråd. Närmare bestämmelser om beslutanderätten finns i 3 kap.

4 § Beslutanderätten i en församling utövas av kyrkofullmäktige eller av ett direktvalt kyrkoråd. Närmare bestämmelser om beslutanderätten finns i 3 kap.

Av kyrkoordningen framgår att kyrkoherden och kyrkorådet beslutar i vissa frågor.

3 kap. Beslutande organ i församlingar och samfälligheter

ALLMÄNT

Beslutanderätten i församlingar

1 § Kyrkofullmäktige är församlingens högsta beslutande organ. I församlingar som har högst 500 röstberättigade den 1 december året före valåret får dock beslutanderätten i stället utövas av en kyrkostämma. Om en församling ingår i en samfällighet får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman bestämma att församlingens beslutanderätt i stället skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd. Beslutanderätten utövas dock alltid av kyrkofullmäktige under resterande del av den ordinarie mandatperioden i en församling med fler än 500 röstberättigade bildad genom en indelningsändring enligt bestämmelserna i 37 kap. 15 § tredje stycket.

1 § Kyrkofullmäktige är församlingens högsta beslutande organ. Om en församling ingår i en samfällighet får kyrkofullmäktige bestämma att församlingens beslutanderätt i stället skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd. Beslutanderätten utövas dock alltid av kyrkofullmäktige under resterande del av den ordinarie mandatperioden i en församling bildad genom en indelningsändring enligt bestämmelserna i 37 kap. 15 § tredje stycket.

Att ett direktvalt kyrkoråd samtidigt är församlingens styrelse framgår av 4 kap.

2 § Ett direktvalt kyrkoråd får bestämma att församlingens beslutanderätt i stället skall utövas av en kyrkostämma om förutsättningarna i 1 § första stycket är uppfyllda eller av kyrkofullmäktige. En kyrkostämma får bestämma att församlingens beslutanderätt skall utövas av kyrkofullmäktige.	2 § Ett direktvalt kyrkoråd får bestämma att församlingens beslutanderätt i stället skall utövas av kyrkofullmäktige.
3 § Om antalet röstberättigade i en församling med kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd har gått ned till 500 eller därunder den 1 december året före valåret får fullmäktige eller det direktvalda kyrkorådet bestämma att församlingens beslutanderätt i stället skall utövas av en kyrkostämma.
4 § Beslut enligt 1  § andra stycket, 2 och 3 §§ skall fattas senast den 1 februari under valåret. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.	4 § Beslut enligt 1 § andra stycket och 2 § skall för att gälla ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret.

Kyrkofullmäktiges, kyrkostämmans och samfällda kyrkofullmäktiges uppgifter

Kyrkofullmäktiges och samfällda kyrkofullmäktiges uppgifter

6 § Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller samfällda kyrkofullmäktige beslutar i principiella ärenden och i ärenden som på annat sätt är av större vikt, främst 1. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, kyrkoavgift och andra viktiga ekonomiska frågor, 3. kyrkorådets, kyrkonämndens och andra nämnders organisation och verksamhetsformer, 4. val av ledamöter och ersättare i kyrkoråd, kyrkonämnden och andra nämnder, 5. val av revisorer och revisorsersättare, 6. grunderna för ekonomiska förmåner åt förtroendevalda, och 7. årsredovisning och ansvarsfrihet. Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller samfällda kyrkofullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i kyrkoordningen.

6 § Kyrkofullmäktige och samfällda kyrkofullmäktige beslutar i principiella ärenden och i ärenden som på annat sätt är av större vikt, främst 1. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, kyrkoavgift och andra viktiga ekonomiska frågor, 3. kyrkorådets, kyrkonämndens och andra nämnders organisation och verksamhetsformer, 4. val av ledamöter och ersättare i kyrkoråd, kyrkonämnden och andra nämnder, 5. val av revisorer och revisorsersättare, 6. grunderna för ekonomiska förmåner åt förtroendevalda, och 7. årsredovisning och ansvarsfrihet. Kyrkofullmäktige och samfällda kyrkofullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i kyrkoordningen.

Samfällda kyrkofullmäktige får, i fråga om första stycket 1, inte besluta om andra mål och riktlinjer än sådana som avser ekonomisk utjämning, resurshushållning och service.

Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman i de församlingar som ingår i en samfällighet får inte besluta om de uppgifter som avses i första stycket 2 och 5–7 utan dessa bestäms av samfällda kyrkofullmäktige.

Kyrkofullmäktige i de församlingar som ingår i en samfällighet får inte besluta om de uppgifter som avses i första stycket 2 och 5–7 utan dessa bestäms av samfällda kyrkofullmäktige.

9 § När kyrkofullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman eller det direktvalda kyrkorådet om antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Har ett beslut inte fattats senast den 1 februari under valåret får stiftsstyrelsen besluta om antalet ledamöter och ersättare. Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tillämpas vid det kommande valet. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

9 § När kyrkofullmäktige skall utses första gången beslutar det direktvalda kyrkorådet om antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Har ett beslut inte fattats senast den 1 februari under valåret får stiftsstyrelsen besluta om antalet ledamöter och ersättare. Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet för att gälla ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret.

Hur sammanträdena kungörs

14 § Ordföranden utfärdar en kungörelse om när kyrkofullmäktige skall sammanträda. Kungörelsen skall innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet samt uppgifter om de ärenden som skall behandlas.

När ett sammanträde skall hållas första gången sedan beslutanderätten har uppdragits åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valda ordföranden i kyrkostämman eller det direktvalda kyrkorådet.	När ett sammanträde skall hållas första gången sedan beslutanderätten har uppdragits åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valda ordföranden i det direktvalda kyrkorådet.
KYRKOSTÄMMAN 45 § På kyrkostämman har alla församlingens röstberättigade rätt att delta i överläggningarna och besluten.
Ordförande 46 § Kyrkostämman väljer för fyra kalenderår bland de röstberättigade en ordförande och en eller två vice ordförande. Om ordföranden eller någon vice ordförande avgår under tjänstgöringstiden, väljs en annan för återstoden av denna tid.
När sammanträdena skall hållas 47 § Kyrkostämman beslutar när ordinarie sammanträden skall hållas. Sammanträde skall också hållas när kyrkorådet begär det eller när ordföranden anser att det behövs.
Hur sammanträdena kungörs m.m. 48 § Ordföranden utfärdar en kungörelse om när kyrkostämman skall sammanträda. Om en kyrkostämma skall utöva beslutanderätten i en församling där den tidigare har utövats av kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd, skall den senast valda ordföranden i fullmäktige eller det direktvalda kyrkorådet sammankalla kyrkostämman första gången.
49 § Kungörelsen om sammanträde med kyrkostämman skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt om de ärenden som skall behandlas. Kungörelsen skall anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på församlingens anslagstavla. Den skall även inom samma tid antingen lämnas till varje röstberättigad på lämpligt sätt eller införas i den eller de ortstidningar som stämman beslutar. Uppgifter om de ärenden som skall behandlas behöver dock inte införas i tidningen.
50 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det sätt som föreskrivs i 49 §, skall kungörelsen med uppgifter om ärendet anslås på församlingens anslagstavla senast fyra dagar före sammanträdet.
Hänvisningsbestämmelser 51 § I fråga om kyrkostämman tilllämpas bestämmelserna i 21–44 §§ om kyrkofullmäktige i en församling och 33 kap. 12 § om reservation. Då skall följande gälla: Bestämmelserna om kyrkofullmäktige och dess ledamöter skall i stället avse kyrkostämman och de röstberättigade. Om någon röstberättigad begär det skall omröstningar vara slutna också i andra ärenden än ärenden om val eller anställning av personal. I kyrkostämmans protokoll behöver inte redovisas vilka som har deltagit i stämman, eller hur var och en har röstat vid en öppen omröstning.
SAMFÄLLDA KYRKOFULLMÄKTIGE 52 § Samfällda kyrkofullmäktige väljs av de röstberättigade i samfälligheten på kyrkans valdag. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet finns i 33 kap. och om valet i 38 kap.	52 § Samfällda kyrkofullmäktige väljs av de församlingar som bildar samfälligheten. Bestämmelser om valet finns i 39 kap.

Att indelningsdelegerade i vissa fall blir samfällda kyrkofullmäktige vid en indelningsändring framgår av bestämmelserna i 37 kap. 54 a § andra stycket.

Antalet ledamöter och ersättare 53 § Samfällda kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige.

53 § Samfällda kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige.

Antalet ledamöter i fullmäktige skall bestämmas till ett udda antal och till minst – 15 i samfälligheter med högst 5 000 röstberättigade, – 25 i samfälligheter med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade, – 35 i samfälligheter med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade, – 45 i samfälligheter med över 40 000 röstberättigade. Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i samfällda kyrkofullmäktige. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

För ledamöterna skall utses lika många ersättare. Antalet ledamöter i fullmäktige skall bestämmas till ett udda antal och till minst – 15 i samfälligheter med högst 5 000 röstberättigade i församlingarna, – 25 i samfälligheter med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade i församlingarna, – 35 i samfälligheter med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade i församlingarna, – 45 i samfälligheter med över 40 000 röstberättigade i församlingarna.

Med röstberättigad avses en person som uppfyller kraven för rösträtt enligt 33 kap. 2 § den 1 oktober året före valåret.

55 § Om samfällda kyrkofullmäktige beslutar att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tilllämpas vid det kommande valet. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

55 § Om samfällda kyrkofullmäktige beslutar att antalet ledamöter skall ändras, skall beslutet för att gälla vid det kommande valet ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret.

Hänvisningsbestämmelser 56 § I fråga om samfällda kyrkofullmäktige tillämpas bestämmelserna i 10–44 §§ om kyrkofullmäktige i en församling. Då skall följande gälla: 1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige och kyrkoråd i församling skall gälla samfällda kyrkofullmäktige och kyrkonämnden. 2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla. 3. Den första gången som samfällda kyrkofullmäktige skall sammanträda, utfärdas kungörelsen om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige, på kyrkostämman eller i det direktvalda kyrkorådet i den församling i samfälligheten som har flest röstberättigade. 4. Kungörelsen om sammanträdet skall, utöver vad som anges i 15 §, även lämnas till kyrkorådet i varje församling och till varje pastoratsnämnd på lämpligt sätt. 5. Samfällda kyrkofullmäktige skall, utöver vad som anges i 24 §, även besluta i ärenden som har väckts av någon församlings kyrkoråd eller av en pastoratsnämnd. 6. Innan samfällda kyrkofullmäktige avgör ett ärende som särskilt angår en församling skall, utöver vad som anges i 25 §, församlingens kyrkoråd få tillfälle att yttra sig i ärendet. Om ett ärende särskilt angår ett pastorat skall pastoratsnämnden på motsvarande sätt få tillfälle att yttra sig i ärendet. 7. Rätten att ställa frågor har, utöver vad som anges i 38 §, även ordföranden och vice ordföranden i en församlings kyrkoråd samt ordföranden och vice ordföranden i pastoratsnämnden. 8. Ordföranden och vice ordföranden i en församlings kyrkoråd har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten när det gäller sådana ärenden som särskilt angår församlingen. Motsvarande gäller för ordföranden och vice ordföranden i en pastoratsnämnd samt kyrkoherden när det gäller ärenden som särskilt angår pastoratet. 9. I en flerpastoratssamfällighet tillkommer rätten för en kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som enligt 5 kap. 5 § har valts till ledamot i samfällighetens kyrkonämnd. När det gäller ärenden som särskilt angår ett visst pastorat eller en viss församling har även kyrkoherden i det pastoratet eller den församlingen denna rätt.

56 § I fråga om samfällda kyrkofullmäktige tillämpas bestämmelserna i 10–44 §§ om kyrkofullmäktige i en församling. Då skall följande gälla: 1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige och kyrkoråd i församling skall gälla samfällda kyrkofullmäktige och kyrkonämnden. 2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla. 3. Den första gången som samfällda kyrkofullmäktige skall sammanträda, utfärdas kungörelsen om sammanträdet av ordföranden i kyrkofullmäktige eller i det direktvalda kyrkorådet i den församling i samfälligheten som har flest röstberättigade. 4. Kungörelsen om sammanträdet skall, utöver vad som anges i 15 §, även lämnas till kyrkorådet i varje församling och till varje pastoratsnämnd på lämpligt sätt. 5. Samfällda kyrkofullmäktige skall, utöver vad som anges i 24 §, även besluta i ärenden som har väckts av någon församlings kyrkoråd eller av en pastoratsnämnd. 6. Innan samfällda kyrkofullmäktige avgör ett ärende som särskilt angår en församling skall, utöver vad som anges i 25 §, församlingens kyrkoråd få tillfälle att yttra sig i ärendet. Om ett ärende särskilt angår ett pastorat skall pastoratsnämnden på motsvarande sätt få tillfälle att yttra sig i ärendet. 7. Rätten att ställa frågor har, utöver vad som anges i 38 §, även ordföranden och vice ordföranden i en församlings kyrkoråd samt ordföranden och vice ordföranden i pastoratsnämnden. 8. Ordföranden och vice ordföranden i en församlings kyrkoråd har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar men inte i besluten när det gäller sådana ärenden som särskilt angår församlingen. Motsvarande gäller för ordföranden och vice ordföranden i en pastoratsnämnd samt kyrkoherden när det gäller ärenden som särskilt angår pastoratet. 9. I en flerpastoratssamfällighet tillkommer rätten för en kyrkoherde att delta i överläggningarna bara den kyrkoherde som enligt 5 kap. 5 § har valts till ledamot i samfällighetens kyrkonämnd. När det gäller ärenden som särskilt angår ett visst pastorat eller en viss församling har även kyrkoherden i det pastoratet eller den församlingen denna rätt.

4 kap. Kyrkorådet, kyrkonämnden och andra nämnder i församlingar och samfälligheter

4 § Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller samfällda kyrkofullmäktige får uppdra åt kyrkorådet, kyrkonämnden eller någon annan nämnd att i fullmäktiges, stämmans eller samfällda fullmäktiges ställe fatta beslut i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden.

4 § Kyrkofullmäktige eller samfällda kyrkofullmäktige får uppdra åt kyrkorådet, kyrkonämnden eller någon annan nämnd att i fullmäktiges ställe fatta beslut i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden.

Sådana ärenden som avses i 3 kap. 6 § första stycket eller som annars enligt kyrkoordningen skall avgöras av det beslutande organet får dock inte delegeras.

6 § Kyrkorådet skall uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på församlingens ekonomiska ställning.

Kyrkorådet skall också göra de framställningar som behövs till kyrkofullmäktige, kyrkostämma och nämnder liksom till andra kyrkliga organ samt statliga och kommunala myndigheter.	Kyrkorådet skall också göra de framställningar som behövs till kyrkofullmäktige och nämnder liksom till andra kyrkliga organ samt statliga och kommunala myndigheter.
7 § Kyrkorådet skall 1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman, 2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och själv förvalta kyrkans och församlingens egendom om detta inte skall skötas av någon annan, och 3. verkställa kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans beslut om detta inte har uppdragits åt någon annan.	7 § Kyrkorådet skall 1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av kyrkofullmäktige, 2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och själv förvalta kyrkans och församlingens egendom om detta inte skall skötas av någon annan, och 3. verkställa kyrkofullmäktiges beslut om detta inte har uppdragits åt någon annan.

Ett direktvalt kyrkoråd skall även besluta i ärenden som gäller mål och riktlinjer för verksamheten i församlingen.

Ett kyrkoråd inom en samfällighet skall dessutom

1. bereda och yttra sig i ärenden som särskilt angår församlingen och som skall handläggas av samfällda kyrkofullmäktige,

2. disponera de anslag som kyrkonämnden har uppdragit åt kyrkorådet, och

3. verkställa de beslut som kyrkonämnden har uppdragit åt kyrkorådet.

10 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer ledamöter, förutom kyrkoherden, och ersättare i kyrkorådet. Antalet bestämmer fullmäktige eller stämman. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än sex.

10 § Kyrkofullmäktige väljer ledamöter, förutom kyrkoherden, och ersättare i kyrkorådet. Antalet bestämmer fullmäktige. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än sex.

Antalet ersättare skall vara minst hälften av antalet valda ledamöter.

13 § När ett direktvalt kyrkoråd skall utses första gången beslutar kyrkofullmäktige eller kyrkostämman om antalet ledamöter och ersättare. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Om ett direktvalt kyrkoråd beslutar att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tilllämpas vid det kommande valet. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

13 § När ett direktvalt kyrkoråd skall utses första gången beslutar kyrkofullmäktige om antalet ledamöter och ersättare. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Har ett beslut inte fattats senast den 1 februari under valåret får stiftsstyrelsen besluta om antalet ledamöter och ersättare. Om ett direktvalt kyrkoråd beslutar att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet för att gälla ha anmälts till stiftsstyrelsen senast den 1 mars under valåret.

16 § Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall bland kyrkorådets valda ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Fullmäktige eller stämman bestämmer tiden för uppdragen.

16 § Kyrkofullmäktige skall bland kyrkorådets valda ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.

Ett direktvalt kyrkoråd skall självt bland de valda ledamöterna välja ordförande och en eller två vice ordförande. Rådet bestämmer tiden för uppdragen.

Hur kyrkvärdar utses 24 § Kyrkorådet väljer för mandatperioden kyrkvärdar bland dem som är döpta och röstberättigade i församlingen. Minst två av kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.	Kyrkvärdar 24 § Kyrkorådet väljer för mandatperioden kyrkvärdar bland dem som är döpta och röstberättigade i församlingen. Minst två av kyrkvärdarna skall alltid vara ledamöter eller ersättare i kyrkorådet. En kyrkvärd som blir medlem i en annan församling får behålla sitt uppdrag under resterande del av mandatperioden.
25 § För förvaltning och verkställighet får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Det skall också finnas en valnämnd. Bestämmelser om valnämnd finns i 38 kap. 3 §.	25 § För förvaltning och verkställighet får kyrkofullmäktige tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämnder väljs av fullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Det skall också finnas en valnämnd. Bestämmelser om valnämnd finns i 38 kap. 3 §.

För dessa nämnder tillämpas bestämmelserna om kyrkorådet i 14 a–20, 22–23 §§.

För valnämnden gäller även 14 §.

Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall anta reglementen med närmare bestämmelser om nämndernas verksamhet.

Kyrkofullmäktige skall anta reglementen med närmare bestämmelser om nämndernas verksamhet.

5 kap. Kyrkoherden

4 § Kyrkoherden får utse en präst som tjänstgör i pastoratet att i kyrkoherdens ställe vara kyrkorådsledamot i någon annan församling än den där han eller hon själv är ledamot. Förordnandet skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts. Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges, kyrkostämmans eller det direktvalda kyrkorådets ordförande om förordnandet.

4 § Kyrkoherden får utse en präst som tjänstgör i pastoratet att i kyrkoherdens ställe vara kyrkorådsledamot i någon annan församling än den där han eller hon själv är ledamot. Förordnandet skall avse den tid för vilken övriga kyrkorådsledamöter har valts. Kyrkoherden skall underrätta kyrkofullmäktiges eller det direktvalda kyrkorådets ordförande om förordnandet.

Om en präst som har utsetts enligt första stycket är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde skall kyrkoherden tjänstgöra i stället.

En kyrkoherde som tillträder i ett pastorat får – om det finns ett förordnande enligt första stycket som har givits av den tidigare kyrkoherden – återkalla detta.

33 kap. Kyrkans förtroendevalda

Inledande bestämmelser

Rösträtt

2 § Den som tillhör Svenska kyrkan och fyller 16 år senast på valdagen har rösträtt vid direkta kyrkliga val om han eller hon är folkbokförd i 1. församlingen, om det gäller val till en församling, 2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet, 3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftsfullmäktige eller 4. landet, om det gäller val till Kyrkomötet. Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till församling inte rösträtt till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen. Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet endast rösträtt i en samfällighet där den icke-territoriella församlingen ingår.

2 § Den som tillhör Svenska kyrkan och fyller 16 år senast på valdagen har rösträtt vid direkta kyrkliga val om han eller hon är folkbokförd i 1. församlingen, om det gäller val till en församling, 2. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftsfullmäktige, eller 3. landet, om det gäller val till Kyrkomötet. Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till församling inte rösträtt till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen.

Valbarhet

4 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt och fyller 18 år senast på dagen för valet. Härtill skall den som väljs vara folkbokförd i

1. församlingen, om det gäller val till en församling,

2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet, eller

3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftet.

Den som tillhör en icke-territoriell församling är vid val till församling inte valbar till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen. Vid val till samfällighet är hon eller han endast valbar till en samfällighet där den icke-territoriella församlingen ingår.

Det finns ytterligare bestämmelser om valbarhet vid val till Kyrkomötet i 38 kap 16 § och vid val till samfällda kyrkofullmäktige i 39 kap. 6 §.

Om valbarhetshinder i vissa fall finns bestämmelser i 5–9 §§.

Uppdragets upphörande

10 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar upphör också uppdraget genast.

Om valbarheten upphör enbart därför att en ledamot i ett kyrkoråd eller någon nämnd i en församling flyttar och folkbokförs i en annan församling får ledamoten ändå behålla sitt uppdrag under den tid som återstår till dess mandatperioden löper ut. Detta gäller även ersättare och kyrkvärdar. Som villkor för detta gäller att den förtroendevalda personen trots att han eller hon har flyttat kan fortsätta att fullgöra uppdraget och inte samtidigt har något förtroendeuppdrag i en annan församling.

Om valbarheten upphör enbart därför att en förtroendevald flyttar gäller följande. 1. En ledamot eller ersättare i Kyrkomötet får behålla sitt uppdrag under resterande del av mandatperioden. 2. En ledamot eller ersättare i samfällda kyrkofullmäktige som fortfarande är folkbokförd i en församling inom samfälligheten får behålla sitt uppdrag under resterande del av mandatperioden. 3. En ledamot eller ersättare i ett kyrkoråd får behålla sitt uppdrag under resterande del av mandatperioden om han eller hon kan fortsätta att fullgöra uppdraget och inte samtidigt har något förtroendeuppdrag i en annan församling.

11 § Kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller samfällda kyrkofullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som har valts av fullmäktige, stämman eller samfällda fullmäktige om han eller hon 1. har vägrats ansvarsfrihet, eller 2. genom en dom som vunnit laga kraft har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer.

11 § Kyrkofullmäktige eller samfällda kyrkofullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som har valts av fullmäktige om han eller hon 1. har vägrats ansvarsfrihet, eller 2. genom en dom som vunnit laga kraft har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer.

Första stycket skall på motsvarande sätt tillämpas på stiftsfullmäktige och Kyrkomötet.

37 kap. Ändringar i indelningen

Hur indelningen i flerpastoratssamfälligheter ändras

31 § En flerpastoratssamfällighet får bildas genom beslut av stiftsstyrelsen, om berörda pastorat har samtyckt till åtgärden eller om den är till övervägande och varaktig fördel för pastoraten.	31 § En flerpastoratssamfällighet får bildas genom beslut av stiftsstyrelsen, om berörda församlingar har samtyckt till åtgärden eller om den är till övervägande och varaktig fördel för församlingarna.
51 § Ledamöter och ersättare väljs av kyrkofullmäktige, kyrkostämman eller det direktvalda kyrkorådet. De skall väljas bland dem som är ledamöter eller ersättare där eller i samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet som berörs av indelningsändringen.	51 § Ledamöter och ersättare väljs av kyrkofullmäktige eller det direktvalda kyrkorådet. De skall väljas bland dem som är ledamöter eller ersättare där eller i samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet som berörs av indelningsändringen.

Sedan valet ägt rum skall stiftsstyrelsen snarast utse en av ledamöterna att vara sammankallande.

38 kap. Direkta val

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 § Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen.

2 § Stiftsstyrelsen har det övergripande ansvaret för alla direkta val inom stiftet.

Valnämnder

3 § I varje församling eller, om församlingen ingår i en samfällighet, i samfälligheten skall det finnas en valnämnd med ansvar för de direkta valen.

Valnämnderna skall biträda stiftsstyrelsen och i övrigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen eller i bestämmelser utfärdade av Kyrkostyrelsen.

Det finns ytterligare bestämmelser om uppgifter för valnämnden i en samfällighet vid val till samfällda kyrkofullmäktige i 39 kap.

4 § Om en ändrad indelning innebär att en ny församling som inte ingår i en samfällighet eller en ny samfällighet bildas, skall indelningsdelegerade snarast möjligt välja ledamöter till valnämnden och ersättare för dessa.

5 § Valnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna utföra sina uppgifter.

Kostnaden för valnämndens verksamhet skall bestridas av församlingen eller samfälligheten.

För valnämnden skall tillämpas vad som sägs om nämnder i 4 kap. 25 respektive 32 §.

Valdag

6 § Alla ordinarie direkta kyrkoval skall hållas tredje söndagen i september vart fjärde år.

Vid omval skall Kyrkostyrelsen efter samråd med stiftsstyrelsen bestämma vilken dag som skall vara valdag.

Val vid indelningsändring

7 § Om en ändrad indelning skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval hålls, skall redan det valet avse enheterna enligt den nya indelningen.

Lottning

8 § Om det vid en beräkning enligt detta kapitel blir lika stora tal, skall lotten avgöra vilken valkrets, vilken nomineringsgrupp eller vilken kandidat som skall få mandatet.

VALKRETSAR OCH VALKRETSMANDAT

Valkretsar vid val till beslutande organ i församling

9 § Varje församling utgör en valkrets.

Valkretsar vid val till stiftsfullmäktige

10 § Indelningen i valkretsar skall beslutas av stiftsfullmäktige senast den 1 januari under valåret.

En valkrets skall omfatta ett eller flera kontrakt. Den skall utformas så att den vid mandatfördelning enligt 12 § kan få minst fem fasta valkretsmandat. Den skall ha en sammanhängande gränslinje.

Om det finns synnerliga skäl får Kyrkostyrelsen efter begäran från stiftsfullmäktige besluta om en valkretsindelning som avviker från kontraktsindelningen.

Fasta valkretsmandat och utjämningsmandat vid val till stiftsfullmäktige

11 § Mandaten i stiftsfullmäktige består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat.

Fyra femtedelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om resultatet blir ett decimaltal när antalet fasta valkretsmandat beräknas, skall det rundas av till närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.

Fördelning av fasta valkretsmandat mellan valkretsarna vid val till stiftsfullmäktige

12 § Stiftsstyrelsen skall senast den 28 februari under valåret besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.

Antalet röstberättigade i stiftet delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen.

Antalet röstberättigade skall beräknas på uppgifterna den 1 oktober året före valåret i det register som avses i 56 kap. 1 § 1.

Valkretsar vid val till Kyrkomötet

13 § Varje stift utgör en valkrets.

I valkretsen för Stockholms stift ingår Hovförsamlingen.

Fasta valkretsmandat och utjämningsmandat vid val till Kyrkomötet

14 § Mandaten i Kyrkomötet består av 225 fasta valkretsmandat och 26 utjämningsmandat.

Fördelning av fasta valkretsmandat mellan valkretsarna vid val till Kyrkomötet

15 § Kyrkostyrelsen skall senast den 28 februari under valåret besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.

Antalet röstberättigade i landet delas med 225 och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett fast mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning allt efter hur stora överskott som de får vid varje beräkning.

Om en valkrets får mindre än två fasta mandat, skall antalet ändå bestämmas till två. Antalet fasta mandat i övriga kretsar skall då jämkas i motsvarande utsträckning så att det totalt blir 225 fasta valkretsmandat.

Antalet röstberättigade skall beräknas på uppgifterna den 1 oktober året före valåret i det register som avses i 56 kap. 1 § 1.

Inskränkt valbarhet vid val till Kyrkomötet

16 § Vid val till Kyrkomötet är valbarheten inskränkt till valkretsen.

VALDISTRIKT

17 § Varje församling bildar ett valdistrikt.

Stiftsstyrelsen får dock besluta om indelning av en församling i flera valdistrikt. Före ett sådant beslut skall stiftsstyrelsen samråda med valnämnden.

Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast den 1 december året före det år då beslutet skall tillämpas för första gången. Har beslut fattats om en indelningsändring får dock ett beslut om indelning i valdistrikt meddelas senast den 1 februari under valåret.

REGISTRERING AV GRUPPBETECKNINGAR OCH ANMÄLAN AV KANDIDATER

Registrering av gruppbeteckningar

18 § Kyrkostyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning för val till Kyrkomötet.

Stiftsstyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige och till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling.

För att gälla vid ett ordinarie val skall ansökan om registrering ha inkommit senast den 15 april under valåret. Vid omval som har beslutats enligt 77 § skall ansökan ha inkommit senast den dag som Kyrkostyrelsen beslutar.

Vid ansökan om registrering av gruppbeteckning skall nomineringsgruppen också anmäla ett ombud.

19 § En ansökan om registrering för val till Kyrkomötet skall ha stöd av minst 300 röstberättigade personer.

En ansökan om registrering för val till stiftsfullmäktige skall ha stöd av minst 100 personer som har rösträtt i stiftet.

En ansökan om registrering för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd skall ha stöd av minst 10 personer som har rösträtt i församlingen.

De som stöder en ansökan om registrering skall själva skriva under en förklaring om stödet. De skall i förklaringen också ange sitt personnummer och den församling som de tillhör.

20 § Om en gruppbeteckning registreras för val till Kyrkomötet gäller registreringen också för val till stiftsfullmäktige och till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i hela landet.

Registreras en gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige, gäller registreringen också för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i stiftet.

Registreras en gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i en församling, gäller registreringen val i den församlingen.

21 § Sedan Kyrkostyrelsen har prövat ansökningar om registrering av gruppbeteckning för val till Kyrkomötet, skall stiftsstyrelsen pröva ansökningar om registrering av gruppbeteckning för övriga val i följande ordningsföljd:

– val till stiftsfullmäktige

– val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd.

En ansökan om registrering av gruppbeteckning skall avslås

– om gruppbeteckningen kan antas bli förväxlad med en beteckning som redan är registrerad eller som en nomineringsgrupp redan har ansökt om att få registrerad och beteckningarna skulle komma att bli registrerade för samma val, eller

– om beteckningen med hänsyn till sitt innehåll eller av annan särskild anledning är uppenbart olämplig som gruppbeteckning.

Vid prövning enligt andra stycket skall beaktas vad som sägs om beteckningars innehåll i 22 §.

22 § En beteckning som inte registreras för val till Kyrkomötet men för val till stiftsfullmäktige i ett stift skall alltid innehålla stiftets namn i nominativ eller genitivform.

En beteckning som inte registreras för val till Kyrkomötet eller stiftsfullmäktige men för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i en församling skall alltid innehålla församlingens namn i nominativ eller genitivform.

23 § Innan Kyrkostyrelsen respektive stiftsstyrelsen avslår en ansökan om registrering av gruppbeteckning skall styrelsen ge den berörda gruppen möjlighet att inom viss tid inkomma med ett meddelande om ändring eller komplettering av sin ansökan. Ett sådant meddelande skall vara skriftligt och undertecknat av det ombud som nomineringsgruppen har anmält enligt 18 §.

Inför ett ordinarie val, skall meddelandet ha inkommit senast den 30 april under valåret. Vid omval som har beslutats enligt 77 § skall meddelandet ha inkommit senast den dag som Kyrkostyrelsen beslutar.

24 § En gruppbeteckning som har registrerats enligt 20 § gäller tills vidare.

Gruppbeteckningen upphör dock att gälla och skall tas bort ur registret om

1. nomineringsgruppen begär det,

2. nomineringsgruppen inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till något val,

3. nomineringsgruppen inte har något ombud, eller

4. det inte längre finns någon församling med namn som ingår i gruppbeteckningen.

Anmälan av kandidater

25 § Av en anmälan kandidater skall framgå att kandidaterna har gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla dem.

Andra än anmälda kandidater för registrerade nomineringsgrupper är inte valbara.

En nomineringsgrupp får inte anmäla mer än en lista på kandidater i varje valkrets till respektive val.

26 § Anmälan av kandidater till samtliga val inom stiftet skall göras hos respektive stiftsstyrelse. Detsamma gäller för stiftet som valkrets vid val till Kyrkomötet.

Anmälda kandidater skall registreras hos Kyrkostyrelsen.

För att gälla vid ett ordinarie val skall anmälningarna ha inkommit senast den 15 april under valåret. Vid omval som har beslutats enligt 77 § skall anmälningarna ha inkommit senast den dag som Kyrkostyrelsen beslutar.

När för få kandidater har anmälts

27 § Om det totala antalet kandidater i en valkrets som har anmälts den 15 april under valåret är lägre än det antal mandat som valet ifråga avser, skall stiftsstyrelsen omgående informera de nomineringsgrupper som till följd av registrering av beteckning har möjlighet att anmäla kandidater i valkretsen om detta förhållande.

Stiftsstyrelsen skall samtidigt för valet ifråga förlänga tiden för registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater i valkretsen till den 15 maj under valåret.

Grupp- och kandidatförteckning

28 § Stiftsstyrelsen skall senast den 1 juni under valåret fastställa grupp- och kandidatförteckning över de nomineringsgrupper som har registrerat gruppbeteckning och anmält kandidater. Sådana förteckningar skall upprättas för varje slag av val och för varje valkrets inom stiftet.

Kyrkostyrelsen ansvarar för att grupp- och kandidatförteckningarna trycks på papper i samma färger som enligt 29 § gäller för valsedlarna till de olika valen.

VALSEDLAR

Valsedlars utseende

29 § Valsedlar skall ha storleken A 6 (105 × 148 millimeter). De skall vara av papper som har samma kvalitet för samtliga valsedlar. För val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd skall användas vita valsedlar, för val till stiftsfullmäktige rosa och för val till Kyrkomötet gula valsedlar.

30 § Valsedel skall åsättas gruppbeteckning.

Valsedel bör också uppta

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning), och

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Kandidatnamn skall vara uppförda i nummerordning. Varje kandidat skall identifieras så att det framgår vem som avses. Valsedlarna skall dessutom vara utformade så att väljarna kan lämna särskilda personröster.

Beställning av valsedlar

31 § Kyrkostyrelsen tillhandahåller på beställning av en nomineringsgrupp de valsedlar som skall användas vid valen.

Blanka valsedlar (valsedlar enligt 29 § med enbart valbeteckning) skall i god tid före valet finnas hos valnämnderna, på samtliga församlingsexpeditioner eller motsvarande och stiftskanslier samt på kyrkokansliet.

32 § En nomineringsgrupp som vill beställa valsedlar hos Kyrkostyrelsen skall betala dessa i förskott, i den mån beslut om bidrag inte har fattats enligt andra stycket.

Beslut att bidrag skall utgå efter viss enhetlig grund till nomineringsgrupp som är eller genom valet blir företrätt i det organ som valet avser får fattas

– i fråga om val till kyrkofullmäktige i församling som inte ingår i en samfällighet av församlingen,

– i fråga om val till direktvalt kyrkoråd och till kyrkofullmäktige i församling som ingår i en samfällighet av samfälligheten,

– i fråga om val till stiftsfullmäktige av stiftet, och

– i fråga om val till Kyrkomötet av detta.

RÖSTLÄNGDER OCH RÖSTKORT

Röstlängd

33 § Kyrkostyrelsen skall för varje valdistrikt upprätta en röstlängd. Röstlängden skall omfatta alla röstberättigade i valdistriktet.

Uppgifterna som finns i det register som avses i 56 kap. 1 § 1 30 dagar före den ordinarie valdagen skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängden.

Röstkort

34 § För var och en som finns i en röstlängd skall Kyrkostyrelsen upprätta ett röstkort. För val som hålls samtidigt skall det upprättas ett gemensamt röstkort. För väljare som inte har någon känd adress skall Kyrkostyrelsen upprätta röstkort bara om de begär det.

Ett röstkort skall innehålla uppgift om

1. väljarens namn och nummer i röstlängden, och

2. vilka val som väljaren får delta i.

Röstkortet bör också innehålla annan information om valet.

35 § Röstkorten skall tillsammans med av Kyrkostyrelsen sammanställda upplysningar om valet skall skickas ut så snart som möjligt och inte senare än att de kan beräknas vara väljarna till handa senast 18 dagar före valdagen.

36 § Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort skall på begäran få ett dubblettröstkort.

Rättelse i röstlängd

37 § De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skall senast tolv dagar före den ordinarie valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden.

Det som har hänt senare än 30 dagar före valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf.

Frågor om rättelse enligt första stycket prövas av Kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen får också på eget initiativ besluta om sådan rättelse av röstlängd som innebär att den som på felaktiga grunder inte har tagits upp i en röstlängd tas upp där.

38 § När samtliga beslut om rättelser har förts in i en röstlängd, skall den så snart som möjligt sändas till valnämnden för valdistriktet.

Om en rättelse inte har hunnit föras in i en röstlängd innan den sänts till valnämnden, får Kyrkostyrelsen uppdra åt valnämnden att se till att det görs.

KUVERT

39 § För val skall det finnas valkuvert och kuvert för brevröstning samt de övriga kuvert som Kyrkostyrelsen beslutar.

De kuvert som skall användas vid val tillhandahålls bara genom Kyrkostyrelsen. De skall i god tid före valet finnas hos valnämnderna, på samtliga församlingsexpeditioner eller motsvarande, på stiftskanslierna och kyrkokansliet.

40 § Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten avslöjas.

RÖSTNING

41 § All röstmottagning i röstningslokaler skall vara offentlig.

Väljarnas valhemlighet skall skyddas.

Beslut om röstningslokaler

42 § Valnämnden skall för varje valdistrikt besluta vilken lokal som skall vara vallokal. En vallokal kan vara gemensam för två eller flera distrikt. Det skall finnas minst en vallokal i varje pastorat.

Valnämnden får bestämma att ett särskilt röstmottagningsställe skall anordnas. Ett sådant skall vara öppet under minst två timmar i följd.

Valnämnden skall efter samråd med berörd kyrkoherde besluta på vilken eller vilka expeditioner som förtidsröstning enligt 48 § skall ske.

Var och när röstning äger rum

43 § På valdagen får väljare som inte har röstat tidigare rösta

1. i vallokalen för det valdistrikt där de finns i röstlängden, eller

2. på ett särskilt röstmottagningsställe inom den egna valnämndens ansvarsområde, om ett sådant anordnas.

Före valdagen får väljare

1. rösta på särskilda röstmottagningsställen inom den egna valnämndens ansvarsområde, om sådana anordnas,

2. rösta på expeditioner för förtidsröstning i hela landet, eller

3. brevrösta genom postbefordran eller bud.

Väljare som röstar före valdagen skall rösta samtidigt i alla de val som de vill delta i.

Grupp- och kandidatförteckningar samt blanka valsedlar

44 § I en vallokal skall det finnas grupp- och kandidatförteckningar enligt 28 § för de valkretsar som valdistriktet hör till. Där skall också finnas blanka valsedlar för vart och ett av valen.

Sådana förteckningar och valsedlar skall också finnas på särskilda röstmottagningsställen.

På expeditioner för förtidsröstning skall det vara möjligt för en väljare som begär detta att få ta del av grupp- och kandidatförteckningarna för den valkrets där han eller hon är röstberättigad. Där skall också finnas blanka valsedlar för vart och ett av valen.

Hur röstning går till

45 § För att göra i ordning en röst skall väljarna för varje slag av val de vill delta i

1. ta en valsedel,

2. lägga in valsedeln i ett valkuvert utan att vika den, och

3. försluta valkuvertet.

Väljare som vill lämna särskilda personröster skall på valsedeln markera detta i det särskilda utrymme för personröst som finns vid de kandidater som de helst vill se valda. I varje val får högst tre kandidater ges en särskild personröst.

Om det förutom gruppbeteckning har skrivits kandidatnamn på en blank valsedel, skall väljaren anses ha lämnat en särskild personröst för vart och ett av de tre första kandidatnamnen.

46 § I varje röstningslokal skall det finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.

Väljare som på grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan göra i ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som hjälper dem vid röstningen.

47 § Väljare bör vid röstning i vallokalen ha med sig sitt röstkort. De som inte har detta och som inte är kända för röstmottagarna skall legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet.

För att få rösta på ett särskilt röstmottagningsställe eller på en expedition för förtidsröstning skall väljaren ha sitt röstkort. Detta skall lämnas till röstmottagaren.

Den som brevröstar skall lämna sitt röstkort tillsammans med valkuverten.

Röstning på expedition för förtidsröstning

48 § På minst en expedition för förtidsröstning i varje pastorat skall det vid ordinarie kyrkoval i hela landet vara möjligt att rösta från och med den trettonde dagen före valdagen till och med onsdagen före valdagen. Stiftstyrelsen får dock besluta att flera pastorat inom en flerpastoratssamfällighet får ha en gemensam expedition för förtidsröstning.

Det skall vara möjligt att rösta under minst tre timmar varje vardag under denna period samt därutöver minst en dag vardera veckan mellan klockan 17 och 20.

Stiftsstyrelsen får i enskilt fall besluta att inskränka dessa tider.

Brevröstning genom postbefordran

49 § Väljare som vill brevrösta skall

1. för varje slag av val själv lägga en valsedel i ett valkuvert,

2. i närvaro av två vittnen lägga valkuverten i ett ytterkuvert för brevröst och klistra igen detta och

3. på ytterkuvertet skriva under en försäkran att kuverten gjorts i ordning på detta sätt.

De två vittnena skall på ytterkuvertet

1. skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt och

2. ange sina personnummer.

Väljaren skall därefter

1. lägga ytterkuvertet och sitt röstkort i ett omslagskuvert och

2. skicka omslagskuvertet till stiftsstyrelsen.

Omslagskuvertet skall ha kommit in till stiftstyrelsen senast onsdagen i veckan före valdagen.

Väljare som är folkbokförda i Sverige och befinner sig utomlands får skicka sin brevröst till Kyrkostyrelsen.

Ett vittne skall ha fyllt 18 år.

Brevröstning genom bud

50 § Vid brevröstning genom bud skall bestämmelserna i 49 § första–tredje och sjätte styckena tillämpas.

Budet skall lämna ytterkuvertet för brevröst i väljarens vallokal. Brevrösten får också lämnas på en expedition för förtidsröstning eller på ett särskilt röstmottagningsställe inom den församling som väljaren tillhör eller inom den samfällighet som församlingen ingår i.

Den som anlitas som bud får även vara vittne.

SAMMANRÄKNING AV RÖSTERNA

Preliminär sammanräkning

51 § Omedelbart efter att röstmottagningen i vallokalen har avslutats och samtliga valkuvert som skall läggas i valurnan har lagts ner i den skall valförrättarna räkna rösterna. Denna rösträkning är offentlig och skall genomföras utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt.

52 § Omedelbart efter det att den preliminära rösträkningen i vallokalen har avslutats skall valförrättarna till valnämnden överlämna röstlängden, protokollet, ytterkuvert samt valsedlar i förseglade omslag.

Valnämnden skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in. Om någon handling saknas skall den begäras in.

Valnämnden skall därefter omgående vidarebefordra röstlängder och övrigt material till stiftsstyrelsen.

Slutlig sammanräkning

53 § Stiftsstyrelsen skall göra den slutliga sammanräkningen av valresultatet.

Kyrkostyrelsen skall på grundval av resultatet av den slutliga sammanräkningen fördela mandaten i Kyrkomötet mellan nomineringsgrupperna. Stiftsstyrelsen skall bistå Kyrkostyrelsen i den utsträckning som det behövs för att Kyrkostyrelsen skall kunna fastställa vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare.

I fråga om val till stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling skall stiftsstyrelsen fördela mandaten mellan nomineringsgrupperna och för varje valkrets fastställa vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare.

Ogiltiga valsedlar

54 § En valsedel är ogiltig om den

1. saknar beteckning på nomineringsgrupp eller har mer än en sådan beteckning,

2. har en beteckning för någon nomineringsgrupp som inte finns på den av stiftsstyrelsen enligt 28 § fastställda grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen, eller

3. har kännetecken som uppenbart har gjorts med avsikt.

Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om alla är lika i fråga om beteckning för nomineringsgrupp skall dock en valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga om de särskilda personrösterna, skall någon personröst inte räknas.

När personröst inte skall räknas

55 § Någon personröst skall, utöver vad som sägs i 54 § andra stycket, inte räknas om

1. kandidaten inte är valbar,

2. namnet inte har upptagits för nomineringsgruppen på den av stiftsstyrelsen enligt 28 § fastställda grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen,

3. det har lämnats mer än tre särskilda personröster,

4. det inte framgår vem en personröst avser, eller

5. en personröst inte har lämnats på det sätt som anges i 45 § andra eller tredje stycket.

FÖRDELNING AV MANDAT MELLAN NOMINERINGSGRUPPER

Fasta mandat

56 § De fasta valkretsmandaten skall fördelas proportionellt mellan nomineringsgrupperna på grundval av valresultatet. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för nomineringsgrupperna. Den nomineringsgrupp som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat.

Vid val till Kyrkomötet deltar bara de nomineringsgrupper som har fått minst fyra procent av rösterna i hela landet i fördelningen av mandaten. En nomineringsgrupp som har fått mindre antal röster deltar dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets där nomineringsgruppen har fått minst tolv procent av rösterna.

Vid beräkningen enligt första stycket skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 68 § användas.

Överskjutande mandat

57 § Om en nomineringsgrupp vid fördelningen har fått fler mandat än vad som motsvarar antalet kandidater på nomineringsgruppens grupp- och kandidatförteckning gäller följande.

1. Vid val till kyrkofullmäktige och Kyrkomötet skall det överskjutande mandatet vara obesatt.

2. Vid val till direktvalt kyrkoråd skall nomineringsgruppen inte längre räknas vid den fortsatta fördelningen.

3. Vid val till stiftsfullmäktige skall överskjutande mandat med tillämpning av 69 § flyttas till en annan valkrets. Kan mandatet inte tillsättas på detta sätt skall det vara obesatt under valperioden.

Utjämningsmandat i stiftsfullmäktige och Kyrkomötet

58 § För att avgöra hur många mandat en nomineringsgrupp skall ha sammanlagt i stiftsfullmäktige för att vara proportionellt representerad i hela stiftet, eller i Kyrkomötet för att vara proportionellt representerad i hela landet, skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 68 § tillämpas på stiftet respektive landet som en valkrets. Varje nomineringsgrupp skall tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att nomineringsgruppen skall få en representation som svarar mot dess andel av samtliga röster i stiftet respektive landet.

Vid fördelningen av utjämningsmandat i Kyrkomötet deltar bara de nomineringsgrupper som har fått minst fyra procent av rösterna i hela landet.

59 § Om en nomineringsgrupp vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått fler mandat än vad som behövs för att den skall vara proportionellt representerad enligt 58 §, skall man vid fördelningen av utjämningsmandaten bortse från nomineringsgruppen och de mandat den har fått.

Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras enligt 69 §.

Hur ledamöter utses

60 § För varje mandat som en nomineringsgrupp har fått skall en ledamot utses på grundval av ordningen mellan kandidaterna.

I första hand skall denna ordning bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som har fått särskilda personröster som motsvarar minst 5 procent av nomineringsgruppens röstetal i valkretsen, dock minst

1. vid val till direktvalt kyrkoråd eller kyrkofullmäktige: 20 röster,

2. vid val till stiftsfullmäktige: 50 röster.

En kandidats personliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för kandidaten under samma gruppbeteckning. Den kandidat som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen och så vidare.

Kan inte tillräckligt antal ledamöter utses med tillämpning av personligt röstetal utses övriga ledamöter för nomineringsgruppen på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen i valkretsen.

Dubbelvalsavveckling

61 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än en nomineringsgrupp skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för nomineringsgruppen. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda mandatet i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst.

Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt 62 §. Vid denna beräkning skall man bortse från den som redan har valts till ledamot.

Hur ersättare utses

62 § Ersättare utses i första hand på grundval av den ordning mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt 60 §.

I andra hand utses ersättare på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen.

I båda fallen bortses från den som redan har valts till ledamot.

Kan inte ersättare utses på det sätt som här anges utses inte någon ersättare.

Särskilda bestämmelser om hur ersättare utses vid val till stiftsfullmäktige

63 § Om inte den situation som avses i 62 § fjärde stycket råder, skall för varje ledamot i stiftsfullmäktige utses minst en ersättare från samma valkrets.

Om antalet ersättare som har utsetts när varje ledamot har fått en ersättare är mindre än det beslutade antalet ersättare och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter.

Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det beslutade antalet ersättare och samma ersättare har utsetts för fem eller flera ledamöter, utses genom ytterligare en sammanräkning ersättare för var och en av dessa ledamöter.

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än det antal som har beslutats.

64 § Om det sedan ersättare har utsetts enligt 63 § visar sig att det för ledamot eller ledamöter i en nomineringsgrupp som har fått ett eller två mandat bara har utsetts en ersättare skall i enlighet med 7 kap. 4 § ytterligare en ersättare utses. I det fall nomineringsgruppen har fått mandat i två valkretsar skall ersättaren utses i första hand för den ledamot som har det största personliga röstetalet och i andra hand för ledamoten i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst.

Hur ersättare inträder i tjänst

65 § Ersättarna inträder till tjänstgöring vid förhinder för ledamot tillhörande samma nomineringsgrupp i den ordning de har utsetts enligt 62 §.

Om nomineringsgruppens samtliga ersättare i en valkrets i stiftsfullmäktige är förhindrade att inställa sig till tjänstgöring skall den ersättare inträda som har utsetts för nomineringsgruppen i någon annan valkrets, efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst.

Hur ny ledamot utses

66 § Om en ledamot i kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd eller stiftsfullmäktige avgår under valperioden skall stiftsstyrelsen på anmälan av ordföranden i respektive organ utse en ny ledamot. Avgår en ledamot i Kyrkomötet skall Kyrkostyrelsen på anmälan av Kyrkomötets ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 62 §.

Finns det inte någon som kan utses till ledamot i kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd eller stiftsfullmäktige enligt första stycket skall stiftsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot. Därvid skall den som står närmast i tur att få mandat för nomineringsgruppen utses.

Kan någon ny ledamot inte utses enligt första eller andra stycket skall i fråga om kyrkofullmäktige och Kyrkomötet mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden. Är det fråga om ett direktvalt kyrkoråd skall i stället en ny ledamot utses från den nomineringsgrupp och med den kandidat som stått närmast i tur om den ursprungliga mandatfördelningen omfattat ytterligare ett mandat.

Finns ingen kandidat på grupp- och kandidatförteckningen när en ny ledamot skall utses till stiftsfullmäktige enligt bestämmelserna i andra stycket skall stiftsstyrelsen med tillämpning av 69 § bestämma en annan valkrets, där nomineringsgruppen deltar i fördelningen av fasta valkretsmandat, och till ny ledamot utse den som där står närmast i tur att få mandat för nomineringsgruppen. Kan någon ny ledamot inte heller utses på detta sätt skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

När ny ersättare utses

67 § Om en ersättare i kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd eller stiftsfullmäktige har utsetts till ledamot skall stiftsstyrelsen utse en ny ersättare. Detsamma skall Kyrkostyrelsen göra om en ersättare i Kyrkomötet har utsetts till ledamot. Stiftsstyrelsen respektive Kyrkostyrelsen skall också utse en ny ersättare om ordföranden i de nämnda organen anmäler att en ersättare har avgått.

När en ny ersättare utses skall bestämmelserna i 62–64 §§ tillämpas.

BERÄKNINGSGRUNDER

Den jämkade uddatalsmetoden

68 § Enligt den jämkade uddatalsmetoden skall jämförelsetal beräknas på följande sätt.

Så länge nomineringsgruppen ännu inte har tilldelats något mandat beräknas jämförelsetalet genom att nomineringsgruppens röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att nomineringsgruppens röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan har tilldelats nomineringsgruppen i valkretsen, dvs. 3, 5, 7 och så vidare.

Hur fördelning görs av överskjutande mandat och utjämningsmandat

69 § Fördelningen av överskjutande mandat enligt 57 § och av utjämningsmandat enligt 59 § skall göras på följande sätt.

Av de överskjutande mandat eller utjämningsmandat en nomineringsgrupp har fått, tillförs det första den valkrets där nomineringsgruppen efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten har större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående mandat tillförs ett efter ett den valkrets där nomineringsgruppen för varje gång har störst jämförelsetal vid en fortsatt tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden enligt 68 § på nomineringsgruppens röstetal i valkretsarna. I en valkrets där nomineringsgruppen inte har fått något fast valkretsmandat skall dock jämförelsetalet vid tilldelningen av det första mandatet vara lika med nomineringsgruppens röstetal.

ANMÄLAN ATT FÖR FÅ LEDAMÖTER HAR UTSETTS

70 § Om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter har utsetts vid val till kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd eller stiftsfullmäktige, skall stiftsstyrelsen anmäla detta till Svenska kyrkans valprövningsnämnd. En sådan anmälan skall också göras om inget val har kunnat genomföras.

NÄRMARE BESTÄMMELSER

71 § Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om

1. registrering av gruppbeteckning och registrering av kandidater,

2. grupp- och kandidatförteckningar,

3. röstlängder, röstkort och adresskort,

4. valsedlar och olika typer av kuvert,

5. tider för röstning i vallokal,

6. utrustning och ordning i röstningslokal

7. hur röstning går till i vallokal, på expedition för förtidsröstning och på särskilt röstmottagningsställe,

8. hur brevröstning går till,

9. dokumentation av valförrättning och röstmottagning,

10. behandling av inkomna förtidsröster,

11. förfarandet vid preliminär rösträkning i vallokal,

12. förfarandet vid slutlig sammanräkning och mandatfördelning,

13. förfarandet när ledamöter och ersättare avgår under mandatperioden, och

14. förfarandet i övrigt i valadministrativa frågor.

ÖVERKLAGANDE

72 § Ett val enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd.

Hos Valprövningsnämnden får följande beslut överklagas särskilt:

1. stiftsfullmäktiges beslut om valkretsindelning för val till stiftsfullmäktige enligt 10 §,

2. Kyrkostyrelsens beslut om en valkretsindelning som avviker från kontraktsindelningen för val till stiftsfullmäktige enligt 10 §.

3. stiftsstyrelsens beslut om fördelning av fasta valkretsmandat för val till stiftsfullmäktige enligt 12 §,

4. Kyrkostyrelsens beslut om fördelning av fasta valkretsmandat för val till Kyrkomötet enligt 15 §,

5. stiftsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt enligt 17 §,

6. beslut i ärenden om registrering av gruppbeteckning,

7. beslut i ärenden om valsedlar,

8. stiftsstyrelsens beslut att fastställa grupp- och kandidatförteckningar enligt 28 §,

9. Kyrkostyrelsens beslut om rättelse i röstlängd enligt 37 §,

10. beslut att utse nya ledamöter eller ersättare.

Andra beslut enligt detta kapitel får överklagas endast i samband med att det val som beslutet gäller överklagas.

73 § Ett val eller ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet. I fråga om överklagande av beslut som avses i 72 § andra stycket 1, 3–7 skall dock rösträtten i stället avgöras utifrån bestämmelserna i 33 kap 2 §.

Ett beslut som avses i 72 § andra stycket 2 får endast överklagas av det berörda stiftet.

Ett beslut som avses i 72 § andra stycket 8 får endast överklagas av den som finns med på förteckningen och av den som har gjort anmälan av kandidater.

Ett beslut som avses i 72 § andra stycket 9 får endast överklagas av den som rättelsen gäller.

Ett beslut som avses i 72 § andra stycket 10 får endast överklagas av den som enligt 33 kap. 2 § skulle ha haft rösträtt om beslutsdagen hade varit valdagen.

74 § Den som vill överklaga ett val eller ett beslut skall ge in skrivelsen med överklagandet till beslutsinstansen. Skrivelsen skall ha kommit in till beslutsinstansen

1. i ärende enligt 72 § första stycket: tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att den slutliga röstsammanräkningen avslutades,

2. i ärende enligt 72 § andra stycket 1–5 och 7: senast inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats,

3. i ärende enligt 72 § andra stycket 6: senast inom en vecka från den dag då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats,

4. i ärende enligt 72 § andra stycket 8: senast den 15 juni under valåret,

5. i ärende enligt 72 § andra stycket 9: senast tisdagen i veckan före valet.

7. i ärende enligt 72 § andra stycket 10: senast inom tio dagar efter det att sammanräkningen avslutades.

75 § Valprövningsnämnden skall vid prövningen av ett överklagande upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen om

1. det vid förberedande och genomförande av valet har förekommit en åtgärd som ett kyrkligt organ svarar för och som avviker från föreskriven ordning,

2. någon har hindrat röstningen,

3. avgivna röster har förvanskats, eller

4. någon har otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Kan rättelse åstadkommas genom en förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall nämnden i stället uppdra åt beslutsinstansen att vidta sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket skall ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Ett omval till stiftsfullmäktige eller Kyrkomötet avser endast det antal fasta mandat och utjämningsmandat som tilldelades den berörda valkretsen vid det upphävda valet.

76 § Om ett visst beslut inte får överklagas eller om det skall överklagas i särskild ordning, får en omständighet som avses med beslutet inte åberopas vid prövning enligt 75 §.

77 § Valprövningsnämnden skall upphäva ett val och besluta om omval av samtliga ledamöter och ersättare om stiftsstyrelsen har gjort en sådan anmälan som anges i 70 §.

39 kap. Indirekta val

VAL TILL SAMFÄLLDA KYRKOFULLMÄKTIGE

Valkretsar i en pastoratssamfällighet

1 § I en pastoratssamfällighet skall varje församling utgöra en valkrets.

Om det i förväg kan bedömas att någon valkrets när mandaten fördelas enligt 4 § kommer att få mindre än fem mandat skall i stället en särskild valkretsindelning göras i samfälligheten.

Vid särskild valkretsindelning skall samfällda kyrkofullmäktige besluta hur samfälligheten skall delas in i valkretsar, sedan församlingarna har fått tillfälle att yttra sig. För att gälla skall beslutet vara fastställt av stiftsstyrelsen. Om samfällda kyrkofullmäktige inte senast den 1 april under valåret har fattat ett beslut som kan fastställas av stiftsstyrelsen, får styrelsen besluta hur samfälligheten skall delas in i valkretsar.

Vid särskild valkretsindelning skall varje valkrets utformas så att den vid mandatfördelning enligt 3 § kan få minst fem mandat. Den skall omfatta en eller flera församlingar och ha en sammanhängande gränslinje. Valkretsindelningen skall inte vara mer omfattande än vad som krävs för att varje valkrets skall få minst fem mandat.

Valkretsar i en flerpastoratssamfällighet

2 § I en flerpastoratssamfällighet skall varje pastorat utgöra en valkrets.

Om antalet mandat som en valkrets får vid fördelning enligt 3 § blir mindre än 1, skall antalet ändå bestämmas till 1. Antalet mandat i övriga valkretsar i samfälligheten skall då jämkas i motsvarande utsträckning.

Fördelning av mandat mellan valkretsar

3 § Stiftsstyrelsen skall senast den 31 maj under valåret besluta hur många mandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.

Antalet röstberättigade i samfälligheten delas med antalet mandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett mandat.

Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter hur stort överskott var och en valkrets får vid beräkningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall man genom lottning avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.

Antalet röstberättigade skall beräknas på uppgifterna den 1 oktober året före valåret i det register som avses i 56 kap. 1 § 1.

Tidpunkt för valet

4 § Val av ledamöter och ersättare skall hållas före november månads utgång under det år då ordinarie direkta kyrkliga val har hållits i hela landet.

För varje valkrets som består av flera församlingar skall valnämnden senast 14 dagar före valdagen bestämma när valet skall äga rum.

Valkorporationer

5 § Val till samfällda kyrkofullmäktige förrättas av nyvalda kyrkofullmäktige eller av de nyvalda ledamöterna i direktvalda kyrkoråd.

Inskränkt valbarhet

6 § Vid val till samfällda kyrkofullmäktige är valbarheten inskränkt till valkretsen.

Val när en valkrets består av flera församlingar

7 § Om det har fattats beslut om särskild valkretsindelning i en pastoratssamfällighet eller om ett pastorat i en flerpastoratssamfällighet består av flera församlingar gäller bestämmelserna i 8–12 §§.

8 § Valet gäller de valsedelsgrupper och kandidater som har anmälts till valnämnden senast en vecka före valet av någon som har rösträtt inom valkretsen vid valet till samfällda kyrkofullmäktige. För benämningen på en valsedelsgrupp gäller bestämmelserna i 19 § tredje stycket. Kandidaterna skall anmälas i den ordning som de skall tas upp på valsedeln.

Valnämnden skall framställa valsedlar med kandidaterna uppförda i den ordning som de har anmälts. För valsedlarnas utformning gäller vidare bestämmelserna i 19 §.

Valnämnden skall se till att tillräckligt antal valsedlar finns tillgängliga när valet äger rum.

9 § När de röstande har avgivit sina röster genom att lämna en sluten valsedel skall det göras en sammanräkning av hur många röster som varje valsedelsgrupp har fått.

För röstningen och sammanräkningen skall föras ett särskilt protokoll med uppgifter om vilka personer som har deltagit i valet och om resultatet av sammanräkningen. Protokollet skall justeras omedelbart och snarast överlämnas tillsammans med de avgivna valsedlarna till valnämnden.

10 § Valnämnden skall göra den slutliga sammanräkningen av valet.

11 § En valsedel är ogiltig om den

1. saknar benämning på en grupp som har anmälts enligt 8 § första stycket,

2. har mer än en gruppbenämning, eller

3. har kännetecken som uppenbart har gjorts med avsikt.

12 § För att beräkna ett vägningstal för varje församling delas antalet röstberättigade i respektive församling med antalet i valet av ledamöter till samfällda kyrkofullmäktige deltagande ledamöter i kyrkofullmäktige eller valda ledamöter i direktvalda kyrkoråd. Antalet röstberättigade skall beräknas på uppgifterna den 1 oktober året före valåret i det register som avses i 56 kap. 1 § 1. Antalet röster för varje valsedelsgrupp multipliceras därefter med församlingens vägningstal. För varje valsedelsgrupp läggs de på detta sätt erhållna röstetalen samman till ett slutligt röstetal för gruppen.

Med utgångspunkt från de slutliga röstetalen fördelas mandaten mellan valsedelsgrupperna samt utses ledamöter och ersättare enligt bestämmelserna i 26–31 §§. Ledamöter och ersättare utses enligt den ordning som de har anmälts. När ledamöter och ersättare utses skall man bortse från om något namn har lagts till eller strukits.

Hur ny ledamot utses

13 § Avgår en ledamot i samfällda kyrkofullmäktige gäller följande.

Om ledamoten har valts av en församling som utgör egen valkrets skall en ny ledamot utses genom fyllnadsval. Har ledamoten valts enligt bestämmelserna om proportionellt valsätt i 18–31 §§ skall den ersättare från den avgående ledamotens valsedelsgrupp som står i tur att inträda enligt bestämmelserna i 32 § utses till ny ledamot.

Om ledamoten har valts enligt bestämmelserna i 7–12 §§ skall valnämnden på anmälan av fullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till ledamot utses den ersättare från den avgående ledamotens valsedelsgrupp som står i tur att inträda enligt bestämmelserna i 32 §.

Kan en ny ledamot inte utses enligt bestämmelserna i andra eller tredje stycket skall mandatet vara obesatt under resten av mandatperioden.

Hur ny ersättare utses

14 § Avgår en ersättare i samfällda kyrkofullmäktige gäller följande.

Om ersättaren har valts av en församling som utgör egen valkrets skall en ny ersättare utses genom fyllnadsval. Har ersättaren valts enligt bestämmelserna om proportionellt valsätt i 18–31 §§ utses dock ingen ny ersättare.

Om ersättaren har valts enligt bestämmelserna i 7–12 §§ skall valnämnden på anmälan av fullmäktiges ordförande utse en ny ersättare. Till ersättare utses den kandidat från den avgående ledamotens valsedelsgrupp som står närmast i tur av dem som tidigare inte har blivit valda. Kan en ny ersättare inte utses på det sättet skall inte någon ny ersättare utses.

VALSÄTT VID INDIREKTA VAL

Majoritetsval

15 § För indirekta val gäller de allmänna bestämmelserna om beslutsfattande enligt denna kyrkoordning. Utgången bestäms genom relativ majoritet om inte något annat är särskilt föreskrivet.

16 § Vid indirekt val som inte hålls i enlighet med bestämmelserna i 17–31 §§ skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som ersättarna skall träda in. Samtliga ersättare skall kunna träda in för samtliga ledamöter.

Proportionellt valsätt

17 § Bestämmelserna i 18–32 §§ om möjlighet till proportionellt valsätt gäller vid val som görs av beslutande och verkställande organ.

Av 7 § framgår att särskilda bestämmelser gäller vid val till samfällda kyrkofullmäktige när en valkrets består av flera församlingar.

18 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1.

Om kvoten är ett decimaltal skall den avrundas till närmast högre hela tal.

Förfarandet vid proportionella val

19 § Proportionella val skall ske med slutna sedlar.

Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg.

På valsedlarna skall det finnas en gruppbenämning. Denna skall anges som en beteckning i ord för en viss grupp av de väljande eller för en viss meningsriktning.

Om valsedeln upptar namn på fler än en person, skall namnen tas upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem. Varje person anges på ett sådant sätt att det klart framgår vem som avses.

20 § En valsedel är ogiltig om den

1. saknar gruppbenämning eller har mer än en gruppbenämning, eller

2. har kännetecken som uppenbart har gjorts med avsikt.

21 § Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om

1. personen inte är valbar,

2. namnet är överstruket,

3. det inte klart framgår vem som avses, eller

4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte klart framgår.

Om valsedeln upptar flera namn än som valet avser, skall det eller de sista övertaliga namnen anses obefintliga.

Sammanräkning av rösterna och ordningen inom varje valsedelsgrupp vid proportionella val

22 § Valsedlar med samma gruppbenämning bildar en valsedelsgrupp.

Ordningen mellan kandidaternas namn inom varje valsedelsgrupp skall bestämmas genom särskilda sammanräkningar, i den utsträckning sådana behövs. Bestämmelser om detta finns i 23–25 §§.

23 § Efter varje sammanräkning skall det namn som enligt 25 § har fått det högsta röstetalet föras upp på en lista för valsedelsgruppen, det ena under det andra. Namnen gäller i den ordningsföljd som de har blivit uppförda på listan.

24 § Vid varje sammanräkning gäller en valsedel bara för ett namn.

Valsedeln gäller för det namn som står först på valsedeln, så länge detta namn inte har förts upp på listan. Därefter gäller valsedeln för det namn som står näst efter det namn som redan har förts upp på listan.

25 § En valsedel som gäller för sitt första namn räknas som en röst.

När den gäller för sitt andra namn räknas den som en halv röst. En valsedel som gäller för sitt tredje namn räknas som en tredjedels röst, och så vidare efter samma grund.

Fördelning av platser mellan valsedelsgrupper vid proportionellt val

26 § Om valet bara avser en plats, skall platsen tillfalla den person som står överst på listan för den valsedelsgrupp som har fått flest röster.

Om valet avser flera platser, skall platserna fördelas mellan valsedelsgrupperna. Platserna fördelas en i taget. Den grupp som för varje gång får det högsta jämförelsetalet enligt 28 § tilldelas platsen.

27 § För varje gång en valsedelsgrupp tilldelas en plats skall den genast besättas med den som enligt gruppens lista står närmast i tur att få platsen.

Detta gäller också om den som är berättigad till platsen redan har fått en plats från en eller flera andra grupper.

28 § Så länge en grupp inte har blivit tilldelad någon plats är jämförelsetalet för gruppen lika med det antal röster som valsedelsgruppen har fått.

Men för varje gång som en grupp har tilldelats en plats, skall jämförelsetalet beräknas så att gruppens röstetal delas med det tal som motsvarar det antal platser som gruppen har tilldelats, ökat med 1, det vill säga 2, 3, 4 och så vidare.

Om en person har fått platser från två valsedelsgrupper, skall vardera platsen dock bara anses som en halv plats vid beräkningen av det antal platser som har delats ut. Om någon har fått platser från tre grupper, skall varje sådan plats räknas som en tredjedels plats, och så vidare efter samma grund.

29 § Om valet av ledamöter och deras ersättare sker i ett sammanhang, skall jämförelsetalet för valsedelsgrupperna beräknas på nytt enligt 28 § när platserna för ersättarna skall fördelas mellan grupperna.

Därvid skall man bortse från den som redan har valts till ledamot.

30 § Om en valsedelsgrupp vid fördelningen har tilldelats platser så många gånger som motsvarar antalet namn på gruppens lista skall gruppen inte längre räknas vid den fortsatta fördelningen.

31 § Vid lika röstetal eller jämförelsetal skall avgörandet ske genom lottning.

Hur ersättare som utsetts genom proportionellt val inträder i tjänst

32 § När ersättare har utsetts genom proportionellt val skall de träda in enligt följande:

1. Den ersättare som har utsetts från en valsedelsgrupp med samma beteckning som den grupp från vilken ledamoten är vald, har företräde framför andra. Av andra ersättare har den företräde som har utsetts från en grupp med högre röstetal.

2. Inom samma grupp har den ersättare företräde vars namn har förts upp tidigare på gruppens lista enligt 19 §.

Den ersättare som har blivit tilldelad en plats från två eller flera grupper, skall anses vald för den grupp från vilken ersättaren först blev tilldelad platsen.

Överklagande

33 § Följande beslut får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd av berörda församlingar och samfälligheter.

1. stiftsstyrelsens beslut om särskild valkretsindelning enligt 1 §,

2. stiftsstyrelsens beslut om fördelning av mandat mellan valkretsar enligt 3 §.

47 kap. Ekonomisk förvaltning för församlingar och samfälligheter

Mål för den ekonomiska förvaltningen

1 § Församlingen skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.

För en församling som ingår i en samfällighet skall det som sägs i 2–11 §§ om församlingar i stället gälla samfälligheter. Det som sägs om kyrkofullmäktige gäller då i stället samfällda kyrkofullmäktige och det som sägs om kyrkorådet gäller kyrkonämnden. I 12–13 §§ finns särskilda bestämmelser för samfälligheter.

När en församling ingår i en samfällighet skall det som sägs i 2–11 §§ om församlingar i stället gälla samfälligheten. Det som sägs om kyrkofullmäktige gäller då i stället samfällda kyrkofullmäktige och det som sägs om kyrkorådet gäller kyrkonämnden. I 12–13 §§ finns särskilda bestämmelser för samfälligheter

_____________________________

1. Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2008.

2. För de församlingar som har kyrkostämma gäller under åren 2008 och 2009 bestämmelserna om kyrkostämman i deras lydelse före den 1 januari 2008.

3. Hovförsamlingen får ha kyrkostämma som beslutande organ även efter år 2009. Tidigare bestämmelser om kyrkostämman fortsätter då att gälla.

4. För samfällda kyrkofullmäktige valda år 2005 gäller tidigare bestämmelser om samfällda kyrkofullmäktige under åren 2008 och 2009.

5. För gruppbeteckningar som är registrerade för val till samfällda kyrkofullmäktige gäller följande.

På begäran av en nomineringsgrupp skall stiftsstyrelsen med tillämpning av bestämmelserna i 38 kap. 21 § ändra registreringen till att gälla en eller flera av samfällighetens församlingar.

Stiftsstyrelsen skall senast den 1 september 2008 informera nomineringsgrupperna i stiftet om möjligheten att ändra registreringen.

En nomineringsgrupp som vill ändra sin registrering skall begära detta senast den 1 oktober 2008.

En gruppbeteckning som fortfarande är registrerad för val till samfällda kyrkofullmäktige den 1 januari 2009 upphör att gälla och skall tas bort ur registret.